wpe15.jpg (6103 bytes)

Släktforskning är jakten på en svunnen tid                          
Släktforskning, släktforskning, släktforskning, släktforskning, släktforskning, släktforskning, släktforskning, släktforskning

                   

© Camilla Dufva 2005
Senast uppdaterad

E-mail:
camilla.dufva@comhem.se

Innehåll
Hem
Kontakt
Gästbok
Att Släktforska
Kyrkböcker
Arkiv
Arkivering
Släktnamn
Föreningar
Emigranter
Mikrokort
Bibliotek
Andra släktforskare
Boklista  

Släkten
Namnregister
Ortsregister
Camillas antavla
Tonys antavla
Trulsås Släktförening
Långaryds släkten
Fotografier
Efterlysningar
Presentation
Gästboken



Camillas hemtrakt
Västergötland 
Lerum
Risveden
Bergum
Långared
Ale
Jonsered
Vättle härad
Alingsås


Tonys hemtrakt
Jämtland 
Brunflo
Hammerdal
Östersund
Stugun
Häggenås
Offerdal
Skåne
Össjö
Åsljunga
Rebbelberga
Munka Ljungby
Perstorp
Kvidinge
Småland


Texter
Där skogen måst vika för yxan
Granrisabygd
Medeltidens
vägar

Bondens bostad
Backstugor
Fattigvård
Farstoter
Nödår och missväxt
Ödegårdar
Krig som drabbat Wättle härad
Folket på gården
Hjällsnäs by
Ytterstad by
Torgestorp
På Gibsons tid

Historia
Historia
Medeltiden
Vasatiden
Stormaktstid
Frihetstiden
Frederna och tronföljden
Sveriges nyare historia



                 
 

  

 

 

Besök sedan
2006-03-01

 

 

 

Risveden

   Risveden är ett 20 kvadratkilometer stort skogs- och sjölandskap beläget 45 km NO om Göteborg. Risveden är mycket sjörikt, med mindre mossgölar medräknade har området över 200 sjöar. Myrmark förekommer mest som talrika småkärr och tallmossar. Området är unikt på grund av sin sjörikedom och sitt småskaliga bondeskogsbruk, som har gynnat den biologiska mångfalden. Risveden är till arealen aningen större än Hisingen och omfattar delar av Alingsås, Trollhättans, Lilla Edets, Ale och Lerums kommuner.
  Risveden har på vissa håll vad man kan kalla naturskog, skog som inte påverkats av de senaste decenniernas skogsbruksmetoder. Gran- och tallskog dominerar. Karaktäristiskt för Risveden är annars små lövmiljöer och lövomgivna odlingsmiljöer inne i barrskogsområdet. Går man tvåhundra år tillbaka i tiden var stora delar av Risveden skogfattiga och istället täckta av ljunghedar. Hedarna hade till stor del skapats genom bränning för att åstadkomma bra bete för djuren.
  Risveden ligger nära Lödöse, en av Sveriges fyra städer under en del av medeltiden. Kungahälla, tidvis en av Norges viktigaste städer, fanns inom räckhåll, liksom Bohus, ett av Nordens starkaste fästen, aldrig erövrat i strid. En tid ockuperade Danmark delar av Risveden.
  På medeltiden gick en av Sveriges viktigaste vägar mellan Lödöse och Skara genom Risveden. 1291 kallade påven Nicolaus III Lödöse Portus Scarensis, Skarastiftets hamnstad. På 1930-talet blev bilvägen Skepplanda-Kvarnabo klar. Efter en mångårig kamp bröts en isolering, som nutidens människor kan ha svårt att föreställa sig.
   Området var i flera århundraden gränsbygd i fejderna mellan Sverige och Danmark. Otaliga berättelser och sägner berättar om slag och skärmytslingar i Risvedens skogar, bland annat slaget vid Brobacka, och i området finns flera platser som vittnar om dessa fejder.
Länkar

 
RISVEDEN En västsvensk obygds historia, av K-E Andersson och Bo Björklund Långareds socken
Långareds kyrka
Sandhult
Långareds hembygdsförening
Naturbilder från Risveden
Risvedens naturreservat
Alingsås naturguide
Gräfsnäs slottsruin
Långared, av elever från Långareds skola.
Långared, sevärdheter
Runt Anten, skolarbete.
Karls minnen.

Historiska platser

  Området har också präglats av de slott och storgods som finns i och omkring området: Kobergs slott, Livered och Gräfsnäs slott i norr, Östads säteri och Kilanda säteri i söder.

Borgen Loholm låg på Loholmen i sjön Anten i Västergötland och var föregångaren till slottet Gräfsnäs som uppfördes på sjöns nordvästra strand ca 1550. Loholm existerade troligen redan på 1200-talet och var ett mäktigt hus om ca 700 m² i markplanet, större än både Dala hus, Torpa stenhus och det senare Glimmingehus.

Gräfsnäs Slott ligger vackert vid sjön Antens norra ände. Slottet sägs vara byggt av sten från en ännu äldre borg, borgen Loholm som låg på Loholmen i Anten österut från Gräfsnäs. Slottet har en spännande historia, bl.a. skall det uttalats en förbannelse av en zigenarkvinna som sa att slottet skulle brinna tre gånger med 100 års mellanrum. Så skedde också, slottet brann år 1634, 1734 och 1834!

Kobergs slott, slott vid Vanderydsvattnet i Västergötland, 10 km söder om Trollhättan. Slottet är en långsmal trevåningsbyggnad av sten från början av 1600-talet. Den flankeras av två solida kupolprydda runda torn. Huvudbyggnaden har eleganta trappgavlar och på mitten ett kvadratiskt torn. Slottet restaurerades i 1600-talsstil på 1890-talet.
1544 anges Koberg i jordeboken som frälsehemman under det närbelägna Gräfsnäs. Det tillhörde släkten Leijonhufvud (Lewenhaupt) till 1715, då det genom gifte övergick i friherre A. Palbitskys ägo. 1738 såldes det till friherre Bengt Ribbing och 1757 till direktören i Svenska Ostindiska kompaniet Niclas Sahlgren. Genom Sahlgrens dotterdotter kom Koberg till släkten Silfverschiöld och innehas nu av Niclas Silfverschiöld, gift med prinsessan Desirée.

I Hålanda ligger Livereds säteri, omnämnt som sätesgård 1574 (Liffwarodh). Namnet anses innehålla det fornsvenska mansnamnet Live samt röd eller ryd, för röjning, med andra ord Lives röjning. Sedan 1834 lyder säteriet under Kobergs fideikommiss (i Lagmansereds församling, Trollhättans kommun / Bjärke härad). Rikspressen har följt den långvariga konflikten om friköp mellan arrendatorerna av en grupp torp i Hålanda och friherre Niclas Silfverschiöld (d.y., född 1934). Livered brukar omnämnas för att Gustav III (1746-92) övernattade där 1766 på hemväg från Köpenhamn, där han hämtat sin blivande gemål Sofia Magdalena (1746 – 1813). Hon bodde dock granngårds på Gräfsnäs slott (i Erska församling, Alingsås kommun / Bjärke härad).

Östads säteri omnämns som sätesgård första gången år 1400. Östads stiftelse grundades 1774 genom en donation från Nicolaus Sahlgren (1701-76), direktör för Ostindiska kompaniet i Göteborg. Nicolaus Sahlgrens dotter Sara Catharina gifte sig 1782 med Claes Alströmer (1736-94), son till Jonas Alströmer (1685 – 1761). Sedan dess har stiftelsen i sju generationer föreståtts av familjen Alströmer.

Kilanda säteri är omnämnt som sätesgård från 1400-talet. 1757 köptes säteriet av Jonas Alströmer (1681 - 1761). Godset stannade i familjen Alströmers ägo till 1791. Mellan 1797 och 1958 ägdes godset av familjen Ekman. Grosshandlaren Petter P. Ekman (död 1807), som köpte godset 1797, grundade det Ekmanska handelshuset i Göteborg. Som mest ägde han 12 sillsalterier i Bohuslän. Från 1870 till 1912 fanns en statlig lantbruksskola på godset. I dag drivs gården som ett mordent mjölkföretag och ägs av bröderna Bengt och Palle Borgström.

anten.JPG (20746 bytes)

Risveden - en västsvensk vildmark. Innehåller en bra karta över området.
Gräfsnäs historia
Råhagen, ett torp under Livereds herrgård
Koberg & Gåsevadsholms godsförvaltning
Kilanda säteri
Kilanda säteri - historik
Svenska slottsmässor
Utflyktsmål i Ale
Alingsås kommun
Sveriges Järnvägar
Alströmerska magasinet
Alingsås tidning
Nolhaga slott


Anten-Gräfsnäs järnväg