Offerdal är en socken och församling i Härnösands stift i Krokoms kommun i Jämtland. Huvudort i socknen är Änge. Offerdals kyrka ligger i byn Ede, cirka 50 kilometer nordväst om Östersund.
 Offerdal består av ett antal byar och storslagen vildmark inom ett område på ungefär 2 000 kvadratkilometer. Offerdal består av skogsmarker, jordbruksbygder och fjäll. En tredjedel av ytan består av fjäll. Socknen omfattar fjällområdet närmast väster om övre Långan och dess sjöar, det mjukt kuperade skogsområdet vid dess fot, genomflutet av Långan med den betydande Landösjön samt andra bifloder till Indalsälven samt bebyggt främst på sydsluttningarna mot vattendragen.Inom socknen finns ett flertal sjöar, som till exempel Landösjön, Hällsjön, Oldsjöarna, Gärdesjön och Näldsjön. I norr gränsar socknen mot Norge, i väster mot Kall, i öster mot Hotagen, Föllinge, Aspås och Näskott samt i söder mot Alsen.

Fram till 1974 var Offerdal en egen landskommun, Offerdals landskommun. Från den 1 januari 1925 till och med 1984 var Offerdal indelad i två kyrkobokföringsdistrikt, Offerdals kbfd och Rönnöfors kbfd. Socknen har ingått i Undersåkers och Offerdals tingslag, vilket bildades 1916 genom sammanslagning av Undersåkers tingslag och Offerdals tingslag. Tingslaget omfattade sju socknar: Åre, Undersåker, Mörsil, Mattmar, Kall, Offerdal och Alsen. Sockenvapnet består av en sköld delad av silver med blå älgkrona på silverfärgad botten och nedanför silverfärgad båge med pil på blå botten.

En spjutspets från Åflo, Offerdalsspetsen, och hällristningarna i Gärdesån vittnar om att socknen har varit befolkad sedan stenåldern. Från och med år 1000 finns en bofast befolkning i bygden.

Offerdal nämns första gången i skrift år 1314. Namnet Offerdal kommer från det gamla namnet Åflodal som i sin tur härstammar från Aflodal. I en tolkning kommer ortnamnet från å plus flo = myr plus dal, alltså den å som flyter genom myren i dalen. Då en norsk skrivare hörde fel på ortnamnet när Danmark-Norge annekterade området nedtecknades namnet felaktigt som Offerdal.
Offerdal var en del av Jämtlands västra fjärding. Offerdals kyrka, som är en av de fyra äldsta stenkyrkorna i Jämtland, började byggas på 1100-talet. År 1178 blev socknen tillsammans med övriga Jämtland en del av Norge. I mitten på 1300-talet drabbades Offerdal hårt av digerdöden. Bland annat ortnamnet Önet vittnar om detta. I början på 1600-talet hade Offerdal näst flest byar i hela Jämtland. Det fanns 33 byar och 87 gårdar och det beräknas att ca 500 personer var bosatta i socknen år 1582. De största byarna vid den tiden var Kaxås och Åflo. Reformationen var svår att genomföra i socknen. År 1622 revs de sista katolska kapellen. Fram till år 1645 var Offerdal en del av Danmark-Norge, men i och med freden i Brömsebro blev socknen en del av Sverige.

I socknen har sedan minst 1000 år funnits en sydsamisk befolkning. I Offerdals första jordebok från 1646 anges att det fanns ett tiotal skattebetalande samer i Offerdalsfjällen. Från 1718 anges i jordböckerna endast namnen på de fjäll som skatten betalades för. I jordeboken anges Ansictsfjället, Grubbdalzfjället, Steenfjället, Ållderfjäll, Sösiöfjäll och Kåhlåsfjäll. Delar av dessa områden ligger numera inom Jovnevaerie sameby i Oldfjällen, medan andra delar ligger inom Njaarke sameby i Sösjöfjällen, Kalls socken.

År 1749 hade befolkningsantalet stigit till 770 personer och år 1800 hade socknen 1 092 invånare. I och med nybyggena i norra Offerdal ökade även antalet byar. År 1945 hade Offerdal 4 500 invånare. Folkökningen under 1800- och 1900-talen ledde till att många blev utan jord att bruka och i stället sökte sig till nya näringar. Det växte fram bland annat ett garveri, ett färgeri, tegelbruk i Ede och i Åflo, samt mejerier i bland annat Åflo och Änge. Affärer och bankkontor öppnades i socknens olika byar, skolor grundades och kommunikationerna med grannsocknarna förbättrades. En ångare trafikerade Näldsjön mellan Näldens station och Änge. Landsvägar byggdes. År 1884 byggdes allmän väg mellan Kaxås och Rönnöfors och några år senare mot Krokom och Föllinge. År 1923 byggdes vägen mellan Landön och Rönnöfors. År 1890 kom de första telefonerna till Offerdal och 1905 den första bilen. År 1955 fanns det 29 butiker i socknen. År 1931 hade Offerdals socken 4362 invånare på en yta av 2122 kvadratkilometer, därav hade Rönnöfors kyrkobokföringsdistrikt 1039 invånare. Samma år hade socknen 3380 hektar åker och 79214 hektar skogsmark.   

Martin Bergmans nostalgier och lite till
En bok om Kälom
Offerdals kyrka
Offerdals hemsida
Offerdals hembygdsförening
Ulrikas släktforskning
Ammis hemsida
Martins månadsbrev
Gårdshistorik