Dufva

Jämtland

Min sambo Tony Bergvall är född i Östersund och bodde sina första barndomsår i Ope, brunflo. han har anor i Jämtland på sin far Carl Eric Bergvalls sida.

Jämtland (Jamtlann på jämtska) är ett landskap i sydvästra Norrland i mellersta Sverige. Jämtland gränsar i väster till Tröndelag och Norge, i nordöst till Lappland, i öster till Ångermanland och i söder till Härjedalen och Medelpad. Jämtland motsvarar 8,3 procent av Sveriges yta, 34 009 km² och är Sveriges till ytan näst största landskap.
Jämtland var ursprungligen en självstyrande bonderepublik[1] med bland annat en egen lag och egen valuta. Jämtland saknade emellertid en statsförvaltning och var närmast att betrakta som en anarki[2], området blev därefter norskt 1178 och var så i mer än 450 år och har varit svenskt sedan 1645, i litet över 350 år. Den egna särarten manifesteras bland annat genom att halvt på allvar, halvt på skämt se landskapet som en republik inom kungariket Sverige. Kung Carl XVI Gustaf är även Hertig av Jämtland, en titel han fortfarande använder sig utav då han besöker landskapet[3].
Historiskt, socialt och politiskt har Jämtland utgjort ett undantagsområde mellan Norge å ena sidan och Sverige å den andra, något som symboliseras i landskapsvapnet där älgen, Jämtland, attackeras från öster och väster och Jämtlands statstillhörighet skiftade inte mindre än 13 gånger under perioden 1563-1677.

Länkar

Vigda i Ström 1695-1777
Ströms socken kyrkobok 1694-1790
Byggnadstraditioner i gränstrakter
Änge - Brunflo
Viken Från bondgård till Gästgiveri Släktforskning i Jämtland
Forbondetiden
Hamerdals dombok 1647
Resvägar
Sjukdomar

Jämtland delades ursprungligen likt Island in i fjärdingar (fjalinga eller fjålinga på jämtska), liknande häradsindelningen i Danmark, Sverige och södra Norge. Precis som på Island så benämndes de efter väderstreck. Exakt hur gränserna för fjärdingarna såg ut vet man inte, däremot så antas samtliga fyra nå Storsjön. Den östra delen vid Brunflo, den västra delen vid Trångsviken och bort mot Rödön samt den södra delen till Oviken och Hackås. Den norra delen antas ha gått över Storsjön från Ås och Ope genom Storsjöns alla öar inklusive områdena kring Hallen och Marby bort mot Oviksfjällen.
En person från Västjämtland bor opp i lännan, det vill säga "upp i landet". Något som anspelar på områdets höga läge, vilket demonstreras av Åreskutan bakom sockenkyrkan i Åre socken på den här bilden, ett vykortsmotiv från tidigt 1900-tal.Fjärdingarna utgjorde mindre administrativa områden inom något som kan liknas med en lagsaga och hade egna ting parallellt med det gemensamma alltinget på Frösön (se ovan). Lagen som gällde var den jämtska lagen, i äldre brev talas det även om en speciell lagbok — Jamskre loghbok[10]. Den jämtska lagen skilde sig emellertid inte mycket från frostatingslagen som gällde i Tröndelag. När Magnus Lagaböter (han som botar lagar) blev kung av Norge instiftade han en landslag för hela Norge 1276, men Jämtland omfattades inte av den. Tidigast år 1364 och senast i mitten av 1500-talet appliceras den på Jämtland[11]. Fjärdingsindelningen övergick på 1500-talet i en indelning i tingslag, något tidigare hade Jämtland även fått ett eget lagting.
Det finns även en historisk geografisk indelning av Jämtland på jämtska. Ett område benämns Nol i bygdom (nord i bygderna) och omfattar bygderna från Lit och Hammerdal och vidare norrut. Sö i bygdom (söder i bygderna) eller sunna sjön (söder om Storsjön) omfattar Sunne, Berg och Oviken samt Hackås med Näs. Opp i lännan (upp i landet) omfattar västra Jämtland, Undersåker och Offerdal med omnejd. Öst i bygdom (även ust, äst, åst, ast och så vidare istället för öst) för östra Jämtland, det vill säga Brunflo ned mot Revsund-Bodsjö och österut mot Ragunda. Fram på lännan (fram på landet), även in på lännan (in på landet) omfattar bygderna i centrala Jämtland, det vill säga Storsjöbygden med närliggande områden. En person från detta område benämns framlänning.

När Jämtland tillsammans med Härjedalen blev ett eget län, så delades det i två domsagor:Norra Jämtlands och Södra Jämtlands. Norra Jämtlands domsaga kom då att omfatta följande tingslag:Offerdal,Rödön,Lit,Hammerdal,Ragunda,Revsund och Brunflo.

Länkar

Avrättade i Jämtland 19 juli 1721
Karta över Jämtland

Älgen är Jämtlands landskapsdjur medan björnen hör till Härjedalen. Den fridlysta och sällsynta orkidén brunkullan är Jämtlands landskapsblomma medan Härjedalen har den söta mosippan som landskapsblomma. Öring och harr är våra respektive landskapsfiskar.

Den högsta toppen är Helags som är Sveriges sydligaste glaciär och mäter 1 796 meter över havsytan. Templet, Storsola och Lillsylen tillhör Sylarnamassivet och mäter 1 728 och 1 704 meter över havet. Åreskutan når 1 420 meter.

Storsjön i mitten av Jämtland Härjedalen är Sveriges femte största sjö och upptar 456 kvadrameter. Ströms Vattudal och Kallsjön tar andra- och tredjeplaten. I Storsjön finns Storsjöodjuret, fridlyst sedan 1986.

Naturupplevelser

Skistar.com
Duveds Semesterby
JORF, Jämtlands läns ornitologiska förening
Åreskutan
Åre turistbyrå
Skyddad natur
Älvsborgs län

Älg

Precis som de övriga landskapen i Sverige så har Jämtland ingen administrativ funktion. Nästan hela landskapet ingår i Jämtlands län, bortsett från en liten obefolkad del i norra Jämtland som hör till Västerbottens län samt området kring Överturingen som hör till Västernorrlands län. Jämtlands läns landsting omfattas av samma gränser som Jämtlands län. Landstingets kan direkt härröras till det medeltida alltinget Jamtamot. Landskapet är huvudsakligen uppdelat i sju kommuner; Bergs kommun, Åre kommun, Krokoms kommun, Strömsunds kommun, Östersunds kommun, Bräcke kommun samt Ragunda kommun. Den obefolkade delen i norra Jämtland ingår i Dorotea kommun och Överturingen är en del av Ånge kommun. Än idag så identifierar många jämtar, speciellt på landsbygden, sig mer med deras respektive socken än kommun, likväl som med landskapet snarare än länet.

Sevärdheter

Storsjöodjuret
Tännforsen
Glösa Hällristningar
Jämtländska bildgalleri
Ångbåten Thomeé
Storsjöyran
Jamtli

Mæ går på stigom å leit oss opp öve bakkan, bort milla åkrom, opp hitat vållom, der bjellan pingel skvällht i jænsmässti.

Mæ sir frå höjdom bort mot åsom, der kjörsan står milla gålom bort ditat fjellom vår der Skuta står så gnistrenes vit.

:/: Fejen så sjong mæ att; JAMTLANN DE E LANNE VÅRT! i tusen år ha mæ hadd'e, håll'e därför hårt. Ler ta den friheit som fedran ein gång at oss ga! Hen ske mæ læva å minnes allht, som fedran oss sa! :/:

Jamtlandssången P G Norman/Bo Oscarsson 1983

Andra släktforskare

Edlunds släktforskning
Guns anfäder
Sören Alvegårds hemsida
Håkan Bergström och Gun Hassels släkthistoria
Jorge Lintrup: Min släktforskning
Släkten Unge från Västergötland
Örby socken Marks Härad, av Jörgen Frosthage

Orter
I Jämtland finns enbart en stad, Östersund som har haft stadsprivilegier sedan 1786. Jämtland är även glest befolkat, det bor enbart 3,3 personer per km² och befolkningen är ojämnt fördelad, majoriteten bor i Storsjöbygden i stora orter såsom Östersund med Frösön, Brunflo, Krokom, Ås och Nälden. De största befolkningsområderna utanför Storsjöbygden är kommunernas centralorter Strömsund, Hammarstrand, Svenstavik, Järpen och Bräcke jämsides orter som Åre, Lit och Hammerdal. Andra nämnvärda orter är:Stugun, Storlien, Häggenås, Hallen, Duved, Ope, Undersåker, Offerdal, Mörsil och Gäddede.