|
Britta Andersdotter, född 1734-09-29 i Gråbo,
Stora Lundby, död 1786-12-08 i Gråbo, Stora Lundby. Bosatt
i Gråbo, Stora Lundby. Änka när hon dog.
Britta Andersdotter 1734-09-29 Gråbo Stora Lundby
Gift 1759-01-13 i Stora Lundby med
Arfvid Larsson, född 1729-01-12
i Hjällsnäs, Stora Lundby, död 1785-06-01 i Gråbo, Stora Lundby.
Bonde, Rådman i Gråbo, Stora Lundby. Dog av häftig feber.
Finns med på två linjer.
Barn:
Jon Arfvedsson
Anna Arfvidsdotter, född 1759
Brita Arfvedsdotter, född 1761-02-17
Lars Arfvedsson, född 1762, död 1768-03-26
Britta Arfvedsdotter, född 1764-05-16
Britta Maria Arfvedsdotter, född 1769, död 1790-11-20
Lars Arfvedsson, född 1770-11-01, död 1827-12-15
Anders Arfvidsson, född 1773-09-18, död 1834-08-30
Olof Arfvedsson, född 1776-04-09
Annecka Arfvedsdotter, född 1778-09-27
1734-09-29 K Brita Grobo Anders Jonsson Faddrar Pär
Börjesson i Hielsnäs, Jon på Torpet, dr. Anders i Grobo, hustru
Karin Arvedsdotter i Grobo, Anna Nillsdotter i Olstorp, Karin
Jonsdotter i Grobo
1740
Enl bouppt: 6/6 var Olof Frossberg, Gbg, ägare till Wåthult.
1789
Lundby prästgård byggdes.
Befolkningsstatistik i Stora Lundby
Kyrkoherden berättar, att eftersommaren allt inemot vintern haver mycket folk och barn varit besvärade av svullnad, mest i halsen. Åtta barn dog av "okänd barnesjuka".
Tjugosju föddes 1753, medan antalet döda stannade vid fjorton. "En båtsman kom från Göteborg, bant sin häst, var ej drucken, gick in i stugan, satte sig på en bänk, föll strax neder död. Varit några år besvärad av huvudsjukan".
År 1754 hade invånareantalet stigit till 789. Ännu 1769 har den ej ökats mera än till 798. År 1764 orsakade "hetsig sjukdom och fråssan" många dödsfall, om hösten samma år utbröt en rödsotsepidemi, varav 8 skördades, medan 11 dog av bröstsjuka och lungsot" och 6 uppges ha dött av mag- och bukref". 1767 på hösten grasserade kopporna.
År 1770 föddes 20 och avled 30. Nio dog av rödsot. År 1771 föddes 36 barn, medan antalet döda inom socknen var 20. År 1772 var antalet födda barn 25 och de deödes antal blev 27. "Mässling om våren och kikhosta om hösten har plågat barnen, annars ingen betydenade sjukdom grasserat".
Trots att antalet döda flera år översteg antalet födda, hade befolkningssiffran 1772 stigit till 811. I socknen fanns då 133 hushåll eller matlag. År 1773 dog 42 och föddes 24. "Rötfeber och rödsot hava grasserat större delen av året samt koppor vid slutet". I tabellen uppges 15 ha avlidit i "hetsig sjukdom och brännesjuka".
År 1775 är folkmängden 844 och antalet matlag 127.
År 1778 föddes 32 barn, medan antalet döda var 17. 1780 var folkmängden 866 och antalet hushåll fortfarande 127. Fem år senare var invånarnas antal 868, varav 454 mankön och 414 kvinnkön.
[ Antavla ]
|