antavla i lerum

Släktforskning är jakten på en svunnen tid
Släktforskning, släktforskning, släktforskning, släktforskning, släktforskning, släktforskning, släktforskning, släktforskning

Innehåll
Hem
Kontakt
Gästbok
Att Släktforska
Kyrkböcker
Arkiv
Arkivering
Släktnamn
Föreningar
Emigranter
Mikrokort
Bibliotek
Andra släktforskare
Boklista

Släkten
Namnregister
Ortsregister
Camillas antavla
Tonys antavla
Tonys anor från Långaryd
Trulsås Släktförening
Långaryds släkten
Fotografier
Efterlysningar
Presentation

Camillas hemtrakt
Västergötland
Lerum
Risveden
Bergum
Långared
Ale
Jonsered
Vättle härad
Alingsås

Tonys hemtrakt
Jämtland
Brunflo
Hammerdal
Östersund
Stugun
Häggenås
Offerdal
Skåne
Össjö
Åsljunga
Rebbelberga
Munka Ljungby
Perstorp
Kvidinge
Småland

Texter
Där skogen måst vika för yxan
Granrisabygd
Medeltidens
vägar
Bondens bostad
Skiftesreformer
Jordbruket
Backstugor
Fattigvård
Farstoter
Nödår och missväxt
Präster
Ödegårdar
Gårdar på Vättlefjäll
Krig som drabbat Wättle härad
Folket på gården
Hjällsnäs by
Ytterstad by
Gråbo
Torgestorp
På Gibsons tid
Ställen i Hålanda

Historia
Historia
Medeltiden
Vasatiden
Stormaktstid
Frihetstid
Gustav III
Frederna och tronföljden
Sveriges nyare historia

Välkommen till min släktforskarsida!

Vad menas med släktforskning
   Släktforskning är jakten på en svunnen tid. Men jakten sker inte via historieböckerna. Där en namnlös allmoge är inblandad i invecklade historiska skeenden. I stället tar vi en annan väg in i historien - vägen via den enskilda männsikan.
   Vi låter våra egna förfäder utgöra utgångspunkten när vi går på upptäcksfärd i det förgångna.
   Tiotusentals svenskar ägnar sig idag åt släktforskning, föreningshistoria, hembygdsvård och insamling av arkivmaterial. Vi arbetar med vår egen bit av Sveriges historia.

Vad väckte mitt intresse för släktforskning
   Jag började släktforska därför att jag länge varit intresserad av att få veta mer om min släkt och mina anor. Jag växte upp i Ytterstad by och förstod redan tidigt att vår släkt bott och levt i dessa trakter väldigt länge. Det fanns många avlägsna släktingar inom några mils avstånd. I Ytterstad by fanns min fars sysslingar som hade gårdar och i grann sockenn fanns ännu fler. I Floda fanns min mors släkt och vi var där på flera släktmöten under min barndom. Min pappa var dock inte så medelsam, jag tror att han var ganska oitresserad av släkten. Men han var en mycket social person och kände många och pratade gärna mycket och länge. jag tyckte alltid att det var roligt att följa med honom, när han skulle iväg och hjälpa någon bonde med punktering på ett däck eller något annat som skulle repareras. han var väldigt duktig på sådan och jag minns att jag många gånger gick omkring på gårdsplan där endast arbetsljuset lös upp gårdsplanen. På den tiden hade jag respekt för äldre och hade aldrig vågat fråga om något inte ens om lov att låna toaletten. Barn var heller inget som vuxna verkade bry sig så mycket om. Jag minns aldirg att någon frågade om jag behövde något. Men jag var nyfiken på vilka människorna var.
   Min mamma berättade att pappas syssling Ingrid Palm släktforskade och vi besökte henne. Hon bodde i grannbyn, ett par kilometer från mina föräldrar. Jag kände inte till henne sedan tidigare och jag visste inte ens att vi hade släkt i den byn.
   När vi kom till Ingird hade hon dukat upp fika i det hemtrevliga gammaldags köket. Hon visade oss gamla inbjudningskort till bröllop och begravningar som gällde släkten.
   Vi blev underhållna av roliga historier om släktmedlemmar, och jag fick veta att när pappas far Karl levde, då förekom stora fester med mängder av mat på gården.
   När vi åkte därifrån hade intresset väckts. Vi fick med oss några gamla inbjudningskort som Ingrids far och mor fått från "pappas gård".

Hur jag började släktforska
Jag bestämde mig för att fråga ut mina närmaste släktingar om det förflutna och be dem visa mig släktfoton. Framförallt tre personer har hjälpt mig mycket i min släktforskning, och det är min pappas moster Rut, min mormor Signe och min mamma Barbro.
   De har/hade reda på uppgifter om sina föräldrar, far- och morföräldrar, fastrar och farbröder, syskon, syskonbarn och kusiner m fl. Ibland var dessa uppgifter vaga, men de var en ledtråd till var jag skulle börja min släktforkning.
   Jag, mamma och mormor åkte och hälsade på släktingar som bodde kvar i trakten där släkten kom ifrån. På det viset fick jag ytterligare information.
   Min mamma har varit mycket intresserad av släktforskningen och forskat en hel del själv. Det har varit spännande, och jag tycker framförallt att det är roligt att vi har ett intresse tillsammans.

Forska själv
Du kan själv släktforska i SVARs forskarsal. För att få en bra början, ta reda på fakta hemma kring den person du vill forska om. I forskarsalen finns böckerna du behöver: husförhörslängder, födelse-, visgel- och dödböcker.

Historik
Släktforskning eller genealogi, kallar man studiet av människors härmomst och inbördes släktskap. Under 1800-talet upplevde släktforskningen sitt stora genombrott. Den sökte sig långt utanför den adliga genealogins domäner och fann ett rikt arbetsfält särskilt inom de borgerliga samhällsgrupperna. En omfattande släktlitteratur bär vältaliga vittnesbörd härom. En rangplats intar V. Örnbergs Svensk släktkalender, vars första årgångar utkom på 1880-talet och sedermera fortsatt. I vårt sekel har den borgerliga släktforskningen kommit att stå i tacksamhetsskuld inte minst till G. Elgenstierna för hans arbete Svenska släktkalendern.

Tre goda råd till nybörjare inom släktforskning

Samla information från äldre släktingar
Fråga först äldre släktingar om släktförhållandena i din familj, t.ex. när och i vilken socken farfarsfar var född. På så sätt får du de uppgifter som behövs för att gå vidare bakåt i de gamla kyrkböckerna.