Sverige under 1700-talet

   När kulan vid Fredrikshald släckte kung karls liv, fanns ingenting bestämt om tronföljden efter honom. han var ogift, och gällande föreskrifter ifråga om kronans ärftlighet var inte tydligt tillämpliga på några av hans närmaste efterlevande släktingar.  Hans äldre, nu avlidna syster hade i sitt äktenskap med hertigen av Holstein-Gottorp en son, Karl Fredrik. Hans yngre syster, Ulrika Eleonora, hade 1715 gift sig med arvprins Fredrik av Hessen, men äktenskapet var barnlöst. Både hertig Karl Fredrik och arvprinsen Fredrik befann sig vid tiden för Karl XII:s frånfälle vid den svenska armén i Norge. Två kretsar stred om makten, den hessiska och den holsteinska.
  1719 års riksdagen gav Sveriges krona åt Ulrika Eleonora, men ej som arv utan efter val, och först sedan hon lovat godta den nya författningen, som riksdagen utarbetat. Riksdagen avskaffade härmed den förhatliga suveräniteten.
   Ulrika Eleonora visade sig snart olämplig som regent. Med hennes gillande överflyttades därför kronan på hennes man. Den nyvalde kungen, Fredrik I, hade emellertid inte stor personlig auktoritet. Kungen måste styra riket med riksens råds råd.
   Anders Horn kom att utöva inflytande på riksstyrelsen. I egenskap av kanslipresident kom han att i nästan två årtionden leda Sveriges öden. Kännetecknande för hans statskonst blev försiktighet och konservatism. Så småningom uppstod det i vida kretsar ett ganska starkt missnöje med Horns styrelsesätt. Det var en stelbent och passiv gammalmansregering, menade man.
   Strax efter envåldskungens död tillkom, den grundlag, som skulle reglera frihetstidens statsskick. Den kompletterades sedermera av lfera andra liknande lagar, främst riksdagsordningen av 1723 samt kungaförsäkringarna.
   På 1720- och 1730-talen efterträddes den gamla medeltidslagen på allvar av nya lagar. År 1734 var Svea rikes lag färdig, framgången ur decenniers förarbeten. man kan kalla den vår allmänna, delvis ännu gällande lag, som reglerar förhållandet undersåtarna emellan.
   Frankrike ville få till stånd en närmare anknytning mellan sitt land och den svenska regeringen. Då Horn ställde sig avvisande, trädde han i förbindelse med oppositionen. Härmed var grunden lagd till hattpartiet.

• Frihetstiden
• Adolf Fredrik
• Gustav III
• Gustav IV Adolf
• Karl XIII

Länkar

Gustav III föddes år 1746. hans föräldrar var kungaparet Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika. Han blev kung det år Adolf Fredrik dog, 1771. Hans gemål, den danska prinsessan Sofia Magdalena, blev därvid Sveriges drottning.

   Under frihetstiden kämpade de två partierna hattar och mössor med varandra om makten vid riksdagen. Kungens makt var obetydlig, och tidvis hände det till och med att hans underskrift på beslut ersattes med namnstämpel. med tiden uppstod vid hovet ett tredje parti, som skulle kunna kallas hovpartiet. Detta krävde en starkare kungamakt.
   Det rådde inte bara osämja mellan partierna utan även mellan stånden. Mösspartiet fick stöd och penningbidrag från Ryssland, som vid denna tid regerades av Katarina II. Hon hade med Preussen och Danmark ingått ett avtal i avsikt att hindra den svenske kungen från att öka sin makt.
   När mössorna kommit till makten, avsatte de hattarna i rådet. Många svenskar kände oro för att landet skulle bli allt mer beroende av Ryssland. i detta läge beslöt Gustav III att göra en statskupp. Denna fick stöd av ämbetsmän och officerare.

   Gustav III ville vara en "upplyst monark" och han genomförde flera värdefulla reformer. Han förklarade att alla tortyrfängelser och pinoredskap skulle förstöras. Även straffen mildrades. Sålunda avskaffades dödsstraffet för trolldom.
   Myntväsendet befann sig i en hopplös oreda vid frihetstidens slut. För att åstadkomma en förbättring tor kungen upp ett silverlån i utlandet, så att staten sedan kunde prägla silvermynt. Dalern ersattes som huvudmynt av riksdalern. Det blev åter stadga i penningväsendet.
   Det blev fritt fram för utlänningar att utöva sin religion i landet. Rika lockades till Sverige och startade fabriker, varigenom många svenskar fick arbete.
   Sverige fick hjälp från Frankrike till upprustning av försvaret och löfte om trupper i händelse av krig.