Välkommen till min släktforskarsida!

Sveriges arkivinstitutioner innehåller det svenska folkets historia i rader av arkivmil, så många att den oinvigde kanske är beredd att direkt ge upp sina forskarambitioner.
   Det visar sig snart att den släktforskare, som lärt sig gammal text,-och det är en ren träningssak, studerat handböckerna och helst gått igenom någon släktforskarkurs, mycket snart klarar av att gå ut på upptäcktsfärd i landsarkiven, Krigsarkivet, Riksarkivet o.s.v.
   Det är kanske värt att påpeka att de stora arkivinstitutionerna med månghundraåriga material från början egentligen inte alls skapats för forskarnas skull
   Arkivens äldsta uppgift var att ta hand om och för statsmakten tillhandahålla de papper som behövdes för dess förvaltning i rättsfrågor, ekonomiska intressen och åtaganden osv.

Under medeltiden har vi tillgång till diplomatarierna. De innehåller uppgifter om våra gamla gårdar.
 Från 1540-talet har vi tillgång till jordeboksböcker, tiondelängder och räkenskapshandlingar. En räkenskapsbok kan innehålla uppgifter om en gårds inventarier från arvskiften.Tingsprotokollen innehåller många intressanta uppgifter om brott och levnadsbeskrivningar över personer. De militära rullorna berättar om soldaterna. Från en rulla kan man få fram intressanta uppgifter om en person såsom längd, ögonfärg m.m.
 1600-talet är fattigt på källmaterial. Räkenskaps-och rannsakningshandlingar ger upplysningar om våra gårdar.

• Kammararkivet
• Landsarkivet
• Häradsrätten
• Krigsarkivet
• Riksarkivet
• Bouppteckningar
• Andra källor och arkiv

Andra sidor

Lagarna
Den militära sektorn

Danish Data Archive

The Danish State Archive

Norway Genealogy

The National Archival Services of Norway

The Danish Emigration Archives

RootsWeb's Guide to Tracing Family Trees

RootsWeb's Guide Tracing Your Immigrant Ancestors

Riksarkivet är vårt äldsta arkiv och blev under 1800-talet en mera utpräglad forskningsinstitution. Arkivens äldsta uppgift var att ta hand om och för statsmakten tillhandahålla de papper som behövdes för dess förvaltning, i rättsfrågor, ekonomiska intressen och åtaganden osv. På så sätt uppkom och bevarades t ex omfattande skatte- och mantalslängder i det gamla ämbetsverket Kammarkollegiet, som idag i Kammararkivet i Riksarkivet ger släktforskaren möjlighet att följa människor och gårdar i århundraden tillbaka - ända till Gustav Vasas tid om man har tur.
   Jordeböckerna: De är av medeltida ursprung men går i sin nuvarande form "endast" tillbaka till 1540-talet. Jordeböckerna gav staten underlag för beräknandet av "årliga räntan" eller grundskatterna på jord.
   Anteckningaran anger vem som äger eller brukar hemman, gårdens storlek och den skatt som borde utgå. Statsfastigheter noterades inte i jordeböckerna utan i städernas räkenskaper.

Riksarkivet och Landsarkiven

Nationell Arkivdatabas (NAD)

Kammararkivet (vanligen förkortat KA), ett med Riksarkivet (RA) införlivat arkiv bestående i huvudsak av handlingar genererade i den kungliga Kammaren (från ca 1540) och senare Kammarkollegiums (bildat 1634) verksamhet. Arkivet, som omfattar omkring 8 000 hyllmeter handlingar, införlivades 1922 organisatoriskt med RA, men förblev till 1969, året efter det övriga RA:s överflyttning till nya lokaler på Kungsholmen, kvar i samma lokaler på nedre botten på Birger Jarls torg 13 på Riddarholmen där det hade funnits sedan 1806.
  I Kammararkivet finns ett exemplar av mantalslängder för hela riket, samt tiondelslängderna från 1540 och fram i tiden, ofta uppgjorda i socknarna av prästerna själva.
   Specialskatter: Unikt för Kammararkivet är de äldsta specialskatterna. Den mest berömda av dessa är Älvsborgs lösen 1571 och 1613. För att betala lösensumman till Danmark som beslagtagit Älvsborgsfästning under krig lades olika skatter på landets invånare.
   På sitt sätt utgör dessa längder våra första mera omfattande inventeringar av det svenska folket. Dessa längder är mikrofilmade.
   Skattelängder: De äldsta skattelängderna finns i landskapshandlingar från 1540 och framåt. Här hittar man de skatteskyldiga med namn, bostadsort och hur mycket skatt de fick betala. Dessa hittar man också i kammararkivet. De finns också att låna på mikrokort från SVAR.

Älvsborgs lösen 1571 och 1613

Statens arkiv - Hitta i landskapshandlingar

För att komma åt det äldre materialet måste landsarkiven utnyttjas. Landsarkiven började växa upp vid sekelskiftet för att man i dem skulle kunna rädda den regionala och lokala statliga förvaltningens pepper, t ex kyrkoböckerna.
   Landsarkivens roll är å ena sidan att vårda källmaterialet för både den svenska statens förvaltningsbehov och den enskilde medborgarens rättsintresse, å andra sidan att stödja den historiska forskningen.
   Det är framförallt tre huvudgrupper av arkivmaterial som släktforskaren tidigt måste gå igenom i sitt forskningsarbete, nämligen kyrkoarkiven, mantalslängderna och de lokala juridiska arkiven.
  Kyrkoböckerna: Kyrkoböckerna kommer nog alltid att vara släktforskarens förnästa källa. Den svenska kyrkobokföringen lagfästes i 1686 års kyrkolag och motiverades då inte av omtanke om kommande släktforskare. I stället var den ett led i kontrollen av församlingsmedlemmarnas förhållande till kyrkan och deras läskunnighet.
   I kyrkoarkiven finns födelse-, lysnings- och vigselböcker, vidare dödböcker och husförhörslängder.
   Mantalslängderna: Mantalslängderna är ett halvsekel äldre i sin tillkomst. Egentligen var de skattelängder. Dessa har sitt ursprung i att tullen på kvarnar övergick under 1630-talet till personlig skatt som erlades efter antalet invånare på varje gård.
   Mantalslängderna redovisar hushållen socke- och fögdevis. De är mer utförliga ju längre fram och in i 1800-talet man kommer.
   Man söker först upp det härad som förfäderna bodde i, sedan socken och gårdsnamnet, tills man funnit rätt. Där finns noteringar om gården och brukarens namn samt antalet personer i hushållet. Först under 1800-talet slutar hustrur och barn upp att vara anonyma.
   Mantalslängderna finns att låna på mikrokort från SVAR. Eller på länsstyrelsens arkiv.
  Det juridiska arkivmaterialet: Det juridiska arkivmaterialet består av rådhus- och häradsrätters serier av domböcker, s.k. småprotokoll över lagfarter, testamenten, förmyndarskap och bouppteckningar m.m.
Om du bor i närheten av den ort du forskar om kan det vara en bra idé att kontrollera om biblioteket på orten eller den lokala släktforskarföreningen köpt in domböcker. Bor du i närheten av ett landsarkiv kan du läsa domböcker från området som tillhör det landsarkivet.
En bra idé är att köpa cd-romskivor. Då kan man i lugn och ro gå igenom domarna och man kan även gå tillbaka och kontrollera en uppgift längre fram. En annan möjlighet är att låna mikrokort från SVAR. Det alternativet kostar en slant men är lättvindigt eftersom du kan lämna in beställningen på ditt lokala biblioteket och sedan få korten sända hem till sin bostad. En stor nackdel är dock att man bara får ha korten en kort tid och att det blir väldigt dyrt om man vill forska mycket.
   Bouppteckningar: En persons bouppteckningar är offentlig och förvaras de första 100 åren i respektive rätters arkiv för att sedan hamna på landsarkivet. Bouppteckningarna blev allmänna först i och med 1734 års lag, där det stadgades i Ärfda balken. En orsak till att det blev lag att föra bouppteckning var att en viss procent av behållningen, skulle tillfalla församlingens fattiga.
   De flesta landsarkiv har gjort upp alfabetiska register över de personer som avlidit och som det bevarats bouppteckningar efter. Dessa  bouppteckningar ger en bild av hur de bodde, vad man heft för bohag, skulder och tillgångar m.m. Man får också upplysningar om släktbanden och familjeförhållanden, som kan vara så gott som omöjliga att få fram på annat vis.

Vem fick ärva?

Arvsrätt

Det är värt att titta i Häradsrätter och domböcker efter uppgifter om sina förfäder. Även om förfäderna var rättskaffens människor, köpte de kanske en gård eller vittnade i ett mål.
   Domböckerna var myndigheternas protokoll över brottsmål, tvister m m. Rådhusrätten var den vanligaste domstolen i städerna och häradsrätten på landet. Från dessa och andra domstolar finns i allmänhet domböcker bevarade sedan 1600-talet.
   Domböckerna är mikrofilmade på rullfilm. Häradsrätternas arkiv är inte mikrofilmade i samma utsträckning.

Krigsarkivet

Ett rikt material väntar i Krigsarkivets stora samlingar av arkiv efter Försvarsdepartementets myndigheter samt militärförband från hela riket.     Det viktigaste för släktforskaren är de s.k. generalmönsterrullorna för perioden från 1680-talet fram till mitten av 1800-talet. En viktig bok i sökandet efter soldaten är Statistiska sammandrag af svenska indelningsverket av Claes Grills. I den kan man slå upp häradets namn, sockennamnet och namn och nummer på rotarna. Så får man reda på vilket kompani man skall söka i. Sedan kan man gå in i rullorna och ta del av uppgifterna där man vanligen finner knektens nemn, ålder, tjänsteperiod, kroppslängd, civilstånd och ibland fadersnamn.
   Ett exemplar av generalmönsterrullorna finns på landsarkiven. En stor del av Krigsarkivets material är också mikrofilmat och finns att låna på mikrokort från SVAR.

Andra källor och arkiv

Sveriges alla telekataloger (bra för att söka levande släktingar): BAS-versionen kostar 195 kr inkl moms och innehåller alla privatpersoner på de vita sidorna och alla företag på de rosa sidorna. Kan beställas hos Telia InfoMedia Reklarms Förlagsverksamhet tel 020-32 12 16.

Hitta information om levande personer
Information om nu levande personer kan du, förutom på den ovan nämnda cd-skivan med Sveriges alla telekataloger, söka i "allmänhetens terminal" på den lokala skattemyndigheten.

Medeltidslagar

Bilder ur Magnus Erikssons landslag

Landskapslagarna

Krigsarkivet

DAUM - Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå.

Riksantikvarieämbetet

Ortsnamnsarkivet i Lund

SOFI - Språk- och folkminnesinstitutet.

Rolf Ekenfelts register

Lantmäteriet

SLHD - lokalhistoria

Region- och Stadsarkivet Göteborg med Folkrörelsernas Arkiv

Svenska Emigrantinstitutet